Göran Andersson sitter i Visitas styrelse och är ordförande i UHR, branschens utbildningsråd. I rådet sitter också HRF, Unionen och KFO. En av de stora frågor rådet har att brottas med är bristen på kompetenta kockar. Det är numera det största bristyrket bland de yrken som inte kräver högskoleutbildning. Vad gör man åt det? Rådet menar att det är viktigt att höja statusen på kockyrket och att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva.
En viktig åtgärd, som tar tid att sprida i branschen, är det verktyg som branschen kan använda för att validera, alltså bedöma, kock och ytterligare tre branschyrken. Arbetsgivare och fack rörande överens – validering är en fantastisk möjlighet som kommer att öka i efterfrågan framöver.
Besöksnäringen har stått för en femtedel av jobben under de senaste tio åren. Fram till 2023 räknar man med ytterligare 50 000 nya jobb. Kocken är den motor som får besökshjulen att snurra.
Göran Andersson, ordförande i hotell- och restaurangbranschens utbildningsråd, berättar hur han som hotellägare såg problemen komma. De många 40-talisterna som gick i pension och trender som att kommunerna satsade på mindre kök.
– Bristen på kockar är det största enskilda hotet mot hela vår bransch Det är mycket hård konkurrens om just kockar och häri ligger mitt engagemang.
Han tackade först nej, men ändrade sig och tog jobbet som hotelldirektör. Idag äger och driver Göran Andersson flera egna hotell och ett cateringföretag i Skåne. Vägen dit gick via ett starkt engagemang – för yrkesgymnasiet. Det engagemanget gör att han som egenföretagare ändå hittar tid att sitta i Visitias styrelse och som ordförande i UHR, branschens utbildningsråd.
Foto Per Myrehed.
Tack till Haymarket by Scandic för lån av hotellkorridor.
Förr ont om duktiga kockar, nu brist på kockar
Göran Andersson ville bli fotograf eller jurist. Men som sextonåring blev det officersutbildning i flottan framför pluggandet och där hamnade han i ”byssan” som kock. Det tog honom i sin tur till vad han trodde var ett tillfälligt jobb i hotellbranschen. När han efter ett par års avancemang blev erbjuden ett jobb som hotelldirektör var han först helt ointresserad.
– När jag började jobba på hotell upptäckte jag hur svårt det var att få tag på duktiga kockar, berättar Göran Andersson. De som kom från restaurangskolan hade inte tillräckligt med praktiska färdigheter eller ens erfarenhet från att jobba i kök. Det gjorde mig väldigt kritisk till hur yrkesgymnasiet var utformat.
Hur skulle en verklighetsförankrad gymnasieskola kunna se ut? Göran Andersson funderade en hel del på det. När han insåg att jobbet som hotelldirektör skulle göra det möjligt att starta en helt ny slags yrkesgymnasium – ja, då svängde han helt om och tackade ja till jobbet. Och skolan startades i samarbete med Landskrona kommun och Hotel Öresund.
– Det viktiga på en yrkesskola är att få arbeta i verkligheten. På Hotel Öresund fick eleverna jobba i ett riktigt kök två dagar i rad, resterande tre dagar ägnades åt karaktärsämnen i skolbänken.
Kock är ett praktiskt yrke – då måste man få praktisk erfarenhet
För att ge eleverna i Landskrona en bra plattform vidare ut i yrkeslivet samlades hela APU:n (praktiken) till ett block i årskurs 3.
– Med sexton veckors APU på raken var eleverna väl förberedda för arbetslivet. Alla som ville fick jobb, för då var det ont om duktiga kockar. Skolan blev en succé med hårt söktryck.
– Bristande engagemang och avsaknad av genomtänkt marknadsföring är en bidragande orsak till varför skolor tappar elever eller läggs ner, menar Göran Andersson. Där det finns en politiska vilja att skapa en attraktiv skola ser det bättre ut.
Så skedde även till slut med skolan i Landskrona. Idag är Göran Andersson istället med och driver ett yrkesvux med praktiken förlagd till egna hotellet Öresund. Det finns plats för tjugo kockelever, och de som söker är allt från riktigt unga till 35 år, de som har läst fel och vill byta inriktning.
– Samtliga elever är motiverade, engagerade och fantastiskt målmedvetna. De blir värdefulla på arbetsmarknaden efter 40 veckor och 1300 gymnasiepoäng i skolan. Men tyvärr är vi i branschen rädda att starta upp utbildningar, det är nog administrationen som avskräcker.
Höga förväntningar på branschens egen validering – och lite frustration
Av alla frågor i utbildningsrådet är samsynen störst när det gäller validering, berättar Göran Andersson.
– För några år sedan fanns det massvis med aktörer som validerade på olika sätt. Branschen var helt bortkopplad och det fanns ingen kvalitetskontroll.
UHR, branschens utbildningsråd med Visita, HRF, Unionen och KFO, bestämde sig att ta fram en validering som också skulle kunna ge gesäll. De ansökte och fick projektpengar från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Målet var att bygga en modell och ett verktyg som branschen enade kunde ställa sig bakom, för att validera yrkena kock, servering, hotellreception och hotellkonferens.
– Vi började med validering kock och bröt hela tiden ny mark, säger Göran Andersson. Frågorna hopade sig utmed vägen men vi såg en gigantisk möjlighet framför oss.
Idag är verktyget sjösatt och det finns över hundra utbildade och certifierade yrkesbedömare runt om i landet. Utöver kockar kan servering, hotellreception och hotellkonferens validera sina kunskaper. Men resan har bara början.
– Vi har kvitto på att valideringen fungerar som det är tänkt, säger Göran Andersson. Att det tar tid att sprida informationen om att valideringen finns och vad den kan ge känns lite frustrerande. Men vi ser nyttan och behovet på sikt så vi har tålamod och jobbar på.
–Det är lite frustrerande att vi inte når fram med nyttan av validering till alla, direkt. Men det tar sin lilla tid. När arbetsgivare och anställda får full insikt i vad validering erbjuder i fråga om kvalitetssäkring och yrkesbevis, kan efterfrågan på att validera öka väldigt snabbt. Men vi är redo, säger Göran Andersson.
Foto Per Myrehed.
När offentliga kök ser möjligheten med validering blir det stort
Den inneboende potentialen i validering fick UHR att inse att rådet inte skulle kunna hantera validering med allt som krävdes. Därför startade man ett bolag, UHR AB, med en anställd verksamhetschef.
– När arbetsgivare och anställda får full insikt i vad validering erbjuder i fråga om kvalitetssäkring och yrkesbevis, kan efterfrågan på att validera öka väldigt snabbt. Bolaget UHR AB, kan växa med det behovet.
Inte minst i offentliga kök kan validerad personal bli en enorm tillgång spår UHR menar Göran Andersson.
– Inom den offentliga sektorn jobbar tusentals i köket, många av dem kvinno. De får mest bara skäll! De kan vara kompetenta i sitt yrke men saknar formell utbildning. En validering kan ge ge dem ett yrkesbevis och en stolthet ”vi kan det här!”. Dessutom får branschen tillgång till fler kockar.
Ett bra verktyg för integration
Bolaget UHR AB hann knappt starta upp så kom regeringen med en önskan om att verktyget skulle användas för att validera nyanlända flyktingar med kockerfarenhet. Bolaget fick stå tillbaka medan utbildningsrådet lade full kraft på validering av nyanlända i samarbete med arbetsförmedlingen.
– Vi hade ju en färdig modell och ett fungerande verktyg, säger Göran Andersson. Allt vi behövde göra var att översätta verktyget till arabiska och engelska och börja utbilda yrkesbedömare.
Mitt ansvar som arbetsgivare
Det största hindret för integration är språket. Kommer man snabbt in i arbetslivet så får man språket på köpet, menar Göran Andersson.
– Har vi tagit emot flyktingar så tycker jag att det är mitt ansvar som arbetsgivare att få dem i arbete.
Göran Andersson erbjöd två av sina anställda att utbilda sig till yrkesbedömare och de har löpande validerat de med kockerfarenhet som vill ha ett yrkesbevis.
– Att betala 5 000 kronor som utbildningen kostar och få en certifierad yrkesbedömare ger mycket tillbaka. Det innebär också en certifiering av din egen verksamhet, och per automatik en genomlysning av organisationen där man plötsligt ser saker som kan ifrågasättas och göras bättre. Och så klart en möjlighet att hitta nya kockar, antingen genom att validera egen personal eller de som söker jobb.
Goda råd till den som vill validera?
– Att validera innebär oerhört stora möjlighet att hitta anställningsbara kockar. Man arbetar tillsammans under två veckor och kan bocka av vad personen kan eller inte kan. Samtidigt lär man känna varandra. Verktyget kostar 2 500 kronor att använda, det tycker jag är en billig peng för att hitta rätt medarbetare eller utveckla en befintlig.
– Det är viktigt att också kunna erbjuda praktik eller utbildning i det som kanske saknas för att man ska få ett yrkesbevis.
Göran Andersson tycker att det är viktigt att förbereda sig inför en validering och tänka på hur man ska ta hand om sin validand.
– Många är väldigt nervösa. De ska sättas på prov, köket och arbetskamraterna är nya så de är inte så självsäkra i början. Det lönar sig att ha tålamod och att hjälpa dem att komma igång, bit för bit.
– Det vi tillsammans åstadkommer i utbildningsrådet är mycket viktigt för branschens framtid. Att alla vi som jobbar i den här näringen kan locka hit fler och utvecklas tillsammans för att ta hand om det ökande antalet gäster och besökare, säger Göran Andersson.
Trots alla järn i elden stressar Göran Andersson inte vidare till nästa möte efter vår långa pratstund. Ska man hinna med mycket får man ta det lilla lugna.
Juni 2017
Så går branschens validering till: Yrkesbedömaren kartlägger den som vill valideras och fattar beslut om erfarenheten och motivationen räcker för att gå vidare. I nästa steg validerar en certifierad yrkesbedömare personen på en arbetsplats, det tar fem till tio dagar. Resultatet blir ett intyg och möjlighet att ta ut en gesäll, något som kan krävas om man vill arbeta utomlands. Finns det luckor i kompetensen så visar det sig också. Det kostar 1 250 kronor att använda verktyget i kartläggningen, som kallas fas 1 och ytterligare 1 250 kronor under den praktiska delen av valideringen, fas 2.
