Här ger vi plats för intervjuer med dem som redan provat eller kontinuerligt använder UHR:s validering i sin verksamhet, för kompetensförsörjning och/eller kvalitetssäkring. Skrolla gärna ner på sidan och läs hur Västra Götaland, Scandic Klara, Vänersborgs kommun, Borås kommun använder UHR:s validering – och hur Skolmatsakademin ser validering som en väg ur kockbristen.

 

”Jag hoppas validering sprider sig till övriga Sverige – kostnadseffektiviteten och karriärmöjligheterna är en win-win.”

Drygt femtio kommuner och stadsdelar samarbetar i Skolmatsakademin för att främja goda matvanor. Man arbetar strategiskt med kunskap, kreativitet och att etablera strukturer. Västra Götaland är långt framme i mat- och måltidsagendan och ligger nu även i fronten för att hitta lösningar på kockbristen.

För tio år sedan var fetma redan ett vanligt problem bland små barn i Sverige. Västra Götalandsregionen bestämde sig för att mota Olle i grinden och startade Skolmatsakademin.

– Eftersom vi har skolmat i svenska förskolor och grundskolor började man arbeta förebyggande med mat och hälsa där, säger Ulrika Brunn som är verksamhetsledare för Skolmatsakademin sedan fyra år.

Kunskap är en viktig hörnsten och de som arbetar med skolmåltiderna är viktiga. Ulrika Brunn berättar om en nätverksträff våren 2015.

– Borås sa att de hade svårt att hitta kockar. Situationen var lite panikartad och de undrade om någon annan hade samma problem? Alla nickade, bristen på kockar var ett jätteproblem. Sedan dess har det bara blivit värre.

Piloter mot kockbristen

Skolmatsakademin satte kompetensförsörjning som tema till höstens nätverksträff och började nu söka i omvärlden efter tänkbara lösningar på kockbristen.

– Vi fann kommuner som validerade kunskap mot gymnasiekurser, säger Ulrika Brunn. Men det kostade både pengar och resurser, vare sig man skickade iväg personal eller tog in expertis.

Ulrika Brunn fick kontakt med Validering Väst* som just pratat med Utbildningsrådet för hotell och restaurang (UHR) om den nya modellen för validering och gesällprov. Det bestämdes att Validering Väst och UHR tillsammans skulle presentera hur branschens validering skulle kunna fungera i kommunerna.

– De erbjöd ett färdigt upplägg på plats och några modiga pilotkommuner nappade direkt, säger Ulrika Brunn. I början på 2016 utbildade sig de första kockarna och ett par enhetschefer till yrkesbedömare. Nu rullar det på och fler kommuner utbildar egna yrkesbedömare.

Validering är ett kostnadseffektivt sätt att jobba med kompetensförsörjning anser Ulrika Brunn.

– Kommunerna ska inte behöva ta in konsulter. Det är en konkurrensfördel att ha egna yrkesbedömare, och de kockar som blir certifierade yrkesbedömare får en statushöjning. Det får också de kommuner som satsar på sina kockar och personal.

Gesäll eller vidareutveckling

En validering visar vilka kunskaper någon har, och kan leda till gesäll och en kocktitel. Men bedömningen visar också om det finns områden som behöver förstärkas. Men hur? Kurser fungerade inte, det är ju redan brist på tid och händer, och kurserna är dyra.

– Istället får vi försöka hitta tid i våra egna kök där den som validerats kan få hjälp av utbildade handledare att utveckla vissa moment, säger Ulrika Brunn. Vi hoppas snart också ha tagit fram olika slags stödmaterial för detta.

Sommaren räddad

Ulrika Brunn hoppas nu att valideringen ska göra det enklare att hitta sommarpersonal. Att man vågar anställa en person som visar på driv och har rätt grundinställning.

– Valideringen ger en karta på vad hen redan kan och vad som eventuellt behöver kompletteras. På så vis får den som provanställs eller rekryteras en egen karriärtrappa. Med rätt påfyllnad kan hen erövra titeln kock utan att behöva plugga i två år.

– Självklart måste vi fortsätta att jobba för att fler ska vilja utbilda sig till kock i gymnasie- och vuxenutbildning, men det här är en viktig och bra pusselbit.

Kostnadseffektiviteten och karriärmöjligheterna är en win-win

Det positiva med branschens validering är att kunskaperna bedöms på ett likvärdigt sätt menar Ulrika Brunn. Verktyget som används är detsamma som i den privata restaurangbranschen. Det höjer statusen och underlättar för den som vill byta karriär när livssituationen förändras, oavsett om det är till eller från den offentliga eller den privata sektorn kocken vill.

– Vi kan jobba i samma kök, säger Ulrika Brunn. Och eventuella skillnader tar den yrkeskunnige och erfarne till sig.

– Det här kan bli en självgående struktur där man jobbar kostnadseffektivt med kompetensförsörjning i den egna organisationen. Nu jobbar allt fler kommuner i Västra Götaland med validering efter denna modell, och jag hoppas detta sprider sig till övriga Sverige.

* Validering Väst är en del av Västra Götalandsregionens kompetensplattform med uppdrag att vara en stödfunktion för alla kommunerna i regionen när det gäller alla typer av valideringsfrågor. Kort sagt stödja verksamheter att få till fler valideringar med god kvalitet.

Ulrika Brunn
Verksamhetsledare för Skolmatsakademin

Nyfiken och vill veta mer? Ulrika Brunn har slutat. För mer information kontakta Maria Helmersson, +46 10 516 6719, +46 72 744 5178 maria.helmersson@ri.se

Maj 2017

 

I Västra Götaland blir det allt vanligare att använda validering för att hitta kompetenta kockar

En av de branscher som mest törstar efter kompetens är den offentliga måltidsverksamheten. Med allt färre som utbildar sig till kockar och med stora pensionsavgångar framöver är problemet att bemanna köken med kompetenta kockar en stor utmaning. Samtidigt har flera i den befintliga personalstyrkan många års erfarenhet från storkök. Kan validering vara en möjlighet?

Validering Väst är en del av Västra Götalands kompetensplattform och ger stöd till regionens 49 kommuner i alla typer av frågor som gäller validering. Uppdraget är att få till fler valideringar av god kvalitet i regionen, både för branscher och inom den formella utbildningen.

Utan papper inget jobb


Det behövs kockar och kanske finns de redan, resonerar man. Men ingen vet exakt vilka kunskaper någon har när dokumentation saknas, varken arbetsgivaren eller den anställda själv. Tvärtom kan självförtroendet ibland svikta när frågan om ens kompetens kommer på tal.

Våren 2015 möts Validering Väst och UHR, Hotell- och restaurangbranschens Utbildningsråd. UHR står just i begrepp att lansera branschens nya modell och metod för att validera kockar. Branschens validering visar sig vara den perfekta lösningen för att hitta kockar. Det leder till ett samarbete mellan Validering Väst, Skolmatsakademin* och UHR.

Pionjärerna

I november 2015 samlas representanter från 45 av Västra Götalands kommuner till Skolmatsakademins nätverksträff. Temat för nätverksträffen är ”Framtidens kompetensförsörjning”. UHR och Validering Väst presenterar nu tillsammans idén att testa branschens validering i de offentliga måltidsorganisationerna. UHR utbildar yrkesbedömarna och Validering Väst ger en kollegial handledarutbildning. Nu står frågan om validering kock i fokus – vilka kommuner vill vara med?

– Fem kommuner skrev på direkt, berättar Gunilla Eek från Validering Väst som tillsammans med UHR presenterade valideringsmodellen och idéen till samverkan i Västra Götaland. Projektet att validera kockar var igång!

Från pilotprojekt till kontinuerlig kompetensförsörjning

Efter en tid som pilotprojekt för att testa UHR:s valideringsmodell mot kock i de offentliga måltidsorganisationerna, är nu ”Validering Kock Västra Götaland” på god väg att bli en del av den kontinuerliga kompetensförsörjningen i regionens offentliga måltidsorganisationer.

Fram till idag har 27 yrkesbedömare utbildats och certifierats av UHR och 51 handledare utbildats av Validering Väst i ”kollegial handledning”. Kommuner som inom ”Validering kock Västra Götaland” har både certifierade yrkesbedömare och kollegiala handledare är Lilla Edet, Tranemo, Vänersborg, Borås Stad, Ulricehamn, Ale, Mark, Munkedal, Trollhättan Kunskapsförbundet Väst, Töreboda Kanalskolan, Skara och Orust.

Ett tjugotal kockar senare

Under år 2016 fick de kommuner som validerade förstärkning med ett tjugotal nya kockar, alla från den egna personalstyrkan. För den som arbetat länge i kök och fick sin kompetens synliggjord och dokumenterad blev det ett lyft som också innebar en värdefull personlig utveckling.

– Under en valideringsprocess synliggörs vad personen (validanden) kan, men att det också visar eventuella kompetensluckor, säger Gunilla Eek. Då är det viktigt att erbjuda kompetenspåfyllnad.

Lösningen är arbetsplatsförlagt lärande inom den egna organisationen och här har Validering Västs kollegiala handledarutbildning blivit ett framgångsrikt verktyg.

– Våra kollegiala handledare kan utbilda den som behöver förstärka sin kunskap i något område, under det reguljära arbetet i köket, fortsätter Gunilla Eek. Handledarna fungerar också som ett stöd till yrkesbedömare och validand under valideringen, till exempel när yrkesbedömaren inte är med vid varje moment.

Nu börjar även sjukhusköken validera

Den offentliga köksverksamheten har nu spridit sig från kommunala offentliga kök inom skolmåltid och omvårdnad till regionens sjukhuskök. Sjukhusköken inom Sahlgrenska, Östra Sjukhuset, Mölndals sjukhus och Borås sjukhus SÄS har nu utbildade yrkesbedömare och kollegiala handledare och kan börja validera kockar inom sina organisationer.

Win win för alla

Kommuner har fasta kriterier för vad som krävs för att bli anställd som kock. Ofta är dessa kriterier kopplade till utbildning. Med Validering kock hittar man nu kockar bland sina egna anställda. Men man kan också provanställa någon som känns rätt för en position men saknar de formella kvalifikationerna, och validera personen under exempelvis en provanställning. Det blir en win win-situation där personen i fråga efter provanställningen får papper på vad hen kan. I bästa fall har arbetsgivaren hittat sin kock.

Något för andra regioner att ta efter

– Det har varit en jätterolig och inspirerande resa från november 2015 till nu, och det är ändå bara början, säger Gunilla Eek. Vi har skaffat oss mycket erfarenhet och ser att validering utifrån branschens modell är ett verktyg som måltidsorganisationerna kontinuerligt kan använda i sin kompetensförsörjning. Det ger också ett mycket bra underlag innan ett utvecklingssamtal eller inför en rekrytering.

Gunilla Eeks förhoppning är att det ska finnas möjlighet att validera kockar med UHR:s metod i alla Västra Götalands 49 kommuner. 

– Alla kommuner behöver inte ha certifierade yrkesbedömare utan kan samverka med en annan kommun. Exempelvis kan kommunerna byta validander med varandra. På så vis får vi ett inspirerande erfarenhetsutbyte kommunerna emellan.

* Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk inom Västra Götaland som vänder sig till dig som är verksam inom skola och skolrestaurang.

April 2017

Du är välkommen att ta kontakt med Gunilla Eek om du vill veta mer om hur man jobbar med kockbrist och validering i Västra Götaland:
gunilla.eek@valideringvast.se     Telefon: 0708-801618    Mobil: 0708-801618

Vill du veta mer om nyttan av och hur det går till att validera kan du läsa här, ”validering på företag”.
Har du frågor, till exempel om hur du kan använda validering i din organisation är du välkommen att kontakta oss på e-post.

Borås kommun är nöjda: ”Många har arbetat länge – nu kan de titulera sig kock!”

 

Lena Hansson är enhetschef inom kost- och lokalvård för skola och förskola i Borås stad. För henne och kollegan Susanne Skansen är bristen på kockar ett stort bekymmer.

– Vi har satsat på att lära oss valideringsverktyget. Flera av våra medarbetare har de yrkeskunskaper som krävs för kock men saknar en formell utbildning. Men det har inte gått att få kunskapen värderad förrän nu.

I Borås stad finns en politisk vilja att laga mat från grunden och det kräver tillagningskök i skolorna.

– Kraven höjs på allt; hygien, specialkost, datorer, logistik och matlagningskunskap. Vi måste kunna kvalitetssäkra våra verksamheter. Det finns inget utrymme att göra fel, säger Lena Hansson.

Projektet ”Validering Kock” drivs i fem kommuner i Västsverige. Under våren 2016 utbildades en handfull chefer och kockar till yrkesbedömare i Borås. Hittills har de validerat fem måltidspersonal till kockar. Lena Hansson och Susanne Skansen som arbetat i projektet tycker att det gått bra och att det är ett lyckat projekt som gett många mervärden.

Valideringarna utförs av tre erfarna kockar, Soile Johansson på Bredaredsskolan, Anna Steen Kristinebergskolan och Gerd Andersson på Milstensgården. Dessa tre är certifierade yrkesbedömare och numera vana vid att validera samt att presentera projektet för andra intresserade.

– En medarbetare som har jobbat i 28 år som måltidsbiträde blev överlycklig för sin kocktitel, berättar Soile Johansson. Det känns så roligt att kunna lyfta sina medarbetare.

Gerd Andersson instämmer.
– Man kanske har fjärilar i magen när man ska valideras, men sedan byts känslan mot ett nytt självförtroende, att ”jag är bra”. Extra roligt att våra validander fått godkänt i allt och klarat gesäll.

”Kommunen är en stor arbetsgivare och vi behöver fler duktiga kockar i framtiden.”

Jag tycker om att se människor växa

– Det är värdefullt att vi som arbetsgivare ger våra medarbetare den här möjligheten att växa i sitt yrke, säger Lena Hansson. Tre av dem vi validerat har utländsk bakgrund, och det betyder extra mycket för dem att de klarat den här bedömningen utifrån svenska normer och krav.

Lena Hansson tycker att valideringsprojektet är positivt för hela organisationen.

– De som blivit validerade till kockar har fått ett intyg och en yrkesstolthet. De som certifierats till yrkesbedömare växer i sina roller och ser processen med andra ögon. Det är ett lärande i många steg.

– Alla våra nyblivna kockar tycker att det här har varit jättebra och de är tacksamma. Både de och våra yrkesbedömare är goda ambassadörer för validering, tycker Lena Hansson. Och vi inom organisationen får de kockar vi så väl behöver!

Januari 2017

Vill du veta mer om nyttan av och hur det går till att validera kan du läsa här, ”validering på företag”.
Har du frågor, till exempel om hur du kan använda validering i din organisation är du välkommen att kontakta oss på e-post.

 

För en yrkeskunnig är inte språket ett problem, det kommer.

Scandic Hotels var första hotellkedjan som åtog sig att på nationell nivå översätta och utvärdera kunskaperna hos nyanlända kockar. Snabbspåret kock har initierats av regeringen och arbetsförmedlingen har det övergripande ansvaret. Turligt nog var branschens metod för validering precis sjösatt och kunde tas i bruk.

Scandic Hotels var snabba att förstå både samhällsnyttan men också hur man kunde hitta duktigt yrkesfolk till bristyrket kock. En av de första att genomgå UHR:s utbildning och certifiera sig till yrkesbedömare är Nicholas Pope som är Food & Beverage Manager på Scandic Klara i Stockholm. Hans erfarenheter av validering så här långt är goda.

– När Scandic Hotels bestämde sig för att satsa på validering för nyanlända förstod jag direkt nyttan. Kanske för att jag själv är invandrare och hade behövt få mina kockkunskaper validerade. Det viktigaste för att komma igång i ett nytt land är yrkeslivet. Där får man arbetskamrater och lär sig språket och kulturen.

Även köksmästaren är nu yrkesbedömare

Nicholas Pope hade, precis som de han nu öppnar dörren för, inga kontakter eller ingångar i samhället eller på jobbmarknaden när han kom till Sverige. Men han hade det viktigaste, sitt yrke, en flickvän och motivationen.

– Jag har alltid velat hitta sätt att hjälpa folk in i branschen. En validering ger ett intyg på vad man kan, ett papper som man kan söka jobb på. För den som har arbetat och saknar betyg är det värdefullt. De vi nu validerar har flytt hit, inte flyttat hit, och det kräver lite extra lyhördhet och respekt.

I köket på Scandic Klara är Abdelkader Dali köksmästare och även han är utbildad yrkesbedömare. I teamet arbetar tre till fyra kockar, alla hjälps åt med bedömningen.

– De validander vi haft har varit motiverade, lojala och ambitiösa. Kort sagt slipper vi helt de problem som man ofta har med till exempel unga elever som ska praktisera.

Hantverksmässig bedömning

Rent praktiskt var det lätt att komma igång med valideringarna tycker Nicholas Pope.

– Vi hade redan ett system där vi kan ta in dem vi tror på för att kunna göra en bedömning, lite som en provanställning. Men för validering krävs lite mer planering, till exempel färdiga arbetsuppgifter för varje dag.

Lite tid för lite socialt prat i slutet av dagen tycker Nicholas Pope är viktigt. Men man behöver inte ge daglig feedback eftersom validering är en bedömning, inte utbildning eller handledning. Istället noteras validandens kunskaper i webbverktyget.

Ett råd till den som vill börja validera?

– Avsätt tid och resurser. Samtidigt är det ändå inte så mycket jobb, handledning är mer krävande. Ta det för vad det är, det handlar om att iaktta och bedöma gentemot anställningsbarhet.

Mot slutet av de tio dagar som en validering tar, avsätter Nicholas Pope ett par timmara samtal kring intyget som är resultatet av valideringen. Det validanden eventuellt inte fått godkänt på sammanfattas på ett kompletteringsutlåtande.

– De flesta är anställningsbara på olika nivåer inom yrket, sammanfattar Nicholas Pope. Hamnar man rätt så lär man sig yrket genom att arbeta. Hittills har tre av tio har fått godkänt i allt och kunnat ta ut en kockgesäll och börja arbeta direkt. För en yrkeskunnig behöver inte språket heller vara ett problem, det kommer.

Mars 2017

Vill du veta mer om nyttan av och hur det går till att validera kan du läsa här, ”validering på företag”.

Har du frågor, till exempel om hur du kan använda validering i din organisation är du välkommen att kontakta oss på e-post.

 

”Man får en yrkesidentitet och kan söka kockjobb.”

 

Kostenheten i Vänersborg är med i projekt Validering kock i Västra Götaland. Här har kommuner prövat att använda validering för att bättre ta till vara på medarbetarnas kompetens.

Jenny Ahlgren är enhetschef på Kostenheteten i Vänersborgs kommun, och certifierad yrkesbedömare. Det blev hon efter en dags utbildning hos hotell- och restaurangbranschens utbildningsråd, UHR. Det är också UHR som i samråd med branschen arbetat fram metoden för att validera.

Jenny Ahlgren är liksom många bekymrad över bristen på utbildade kockar, men ser validering enligt branschens krav som en lösning på det.

– Nu validerar vi befintlig personal. I början var några osäkra på om man skulle klara sig. Vi har personal som är mycket kompetent men som saknar formell utbildning.

Resultatet överraskade. Det visar sig att de flesta har en tendens att undervärdera sin kompetens. Nu får man svart på vitt på vad erfarenheten är värd – enligt branschens krav.

 

– Vi är igång och det fungerar väldigt bra. Det blir en riktig boost för självförtroendet och man får en yrkesidentitet. Man är stolt över sitt kockintyg. Med det i handen kan man söka de olika kockjobb vi annonserar ut i kommunen.

Validerades efter 25 år i kök och fick gesällbrev


Yvonne Licke är en av dem som validerats. Hon arbetar i Lindgårdens äldreomsorg, en verksamhet som pågår 365 dagar om året. Det har hon gjort i 25 år, de senaste två åren som köksbiträde efter en utbildning.

– Jag hade tur när jag fick jobb här. Många omkring mig hade inget jobb.

I höstas tackade hon ja till att valideras mot branschens krav på kock. Bedömningen gjordes i Torpaskolan. Yvonne fick först några dagar att göra sig hemmastadd i det nya köket innan valideringen på tio dagar genomfördes.

– Det kändes bara kul att få chansen att valideras. Jag har jobbat i branschen så länge och nu har jag äntligen fått min kompetens bedömd. Idag är jag kock, det känns fantastiskt. nu kan jag söka vilket jobb jag vill!

Yvonne Licke kvalificerade sig dessutom till gesäll och ska få sitt gesällbrev under våren.

– Skulle en validering visa att det saknas kunskap inom något område så får medarbetaren möjlighet att komplettera, säger Jenny Ahlgren.

Stort behov av kockar framöver

– Vi håller på med ett projekt som kallas ”framtida kök” och där ingår det att bygga om några mottagningskök till tillagningskök, då behövs fler kockar. På Kostenheten i Vänersborg finns två yrkesbedömare. Jenny Ahlgren bedömer att man kan komma att behöva fler.

– Vi ser ett stort behov av att kunna validera framöver, även vid rekrytering och provanställningar. För oss ger validering mycket värde i förhållande till vad det kostar.

December 2016

 

Vill du veta mer om nyttan av och hur det går till att validera kan du läsa här, ”validering på företag”.

Har du frågor, till exempel om hur du kan använda validering i din organisation är du välkommen att kontakta oss på e-post

 

Snabbspåret är ett bra sätt att hjälpa någon igång tycker Abdelkader Dali, Scandic Klara

 

Abdelkader Dali är köksmästare på Scandic Klara och UHR-certifierad yrkesbedömare. Det innebär att han kan validera en persons kompetens, både för intyg och för gesäll. Under hösten och i början av 2017 har Dali hunnit validera nio nyanlända inom snabbspåret för kock.

– Jag brukar börja med att säga ”glöm det gamla köket”. Matkulturen och recepten skiljer sig åt, köket i Sverige är helt annorlunda än köken de arbetat i.

Tanken med snabbspåret är att man ska få in en fot på arbetsmarknaden innan man lärt sig svenska, helt enkelt för att det går snabbare att lära sig spåråket när man har arbetskamrater att prata med.



Validering i yrket kock handlar inte om att kunna svänga ihop en bearnaisesås eller Toast Skagen, konstaterar Abdelkader Dali. Det lär man sig. Bedömaren tittar på handlaget och yrkeskunskapen, hur validanden hanterar redskap och råvaror, interagerar med övriga i köket, lever upp till hygienregler och liknande.

– Generellt är alla validander mycket noggranna med hygien, men svenska livsmedelslagar och krav på egenkontroll gör ändå hygien till ett område där många behöver lära sig mer, säger Abdelkader Dali.

Som erfaren kock märker Abdelkader Dali snabbt om den han ska validera har de kunskaper som krävs. Just i dagarna valideras Anas Rajab som kommit till Sverige från Syrien och fått uppehållstillstånd här.

– En validering kräver tid, tålamod och planering. Det är en fördel kunna språket så vi kan planera arbetsuppgifterna. Vi talar samma språk så det gör allt lättare, säger Abdelkader Dali.

Nervöst med ett nytt kök och ett nytt språk

Anas Rajab har tretton års erfarenhet som kock, bland annat från en stor restaurang i Libanon. Innan han kom hit till köket på Scandic Klara har han gjort en självskattning samt fått kartlägga sina kunskaper. Nu ser han fram mot den praktiska fasen av valideringen och att få svart på vitt på sina kunskaper.

– Det är lite nervöst men alla är hjälpsamma och snälla och de visar mig hur det fungerar i ett svenskt kök, fortsätter Anas Rajab. Han vill gärna understryka hur tacksam han är över att vara i Sverige och få den här hjälpen till ett intyg och på sikt ett arbete.

– När man flyr så lämnar man allt bakom sig, även viktiga papper som betyg och intyg.

Han kan yrket, det märks direkt

Att hans validand är skicklig yrkesman har Abdelkader Dali redan noterat .

– Idag har Anas gjort femtio procent av lunchen. Han skär lax, marinerar, steker och nu håller han på med salladsbuffén, säger Abdelkader Dali uppskattande.

Efter tio dagars validering går de tillsammans igenom allt i UHR:s webbverktyg. Där har Abdelkader Dali löpande checkat av de kunskaper som sedan hamnar på intyget. Den validand som får godkänt i allt kan dessutom plocka ut en gesäll från Hantverksrådet.

– Validering är ett bra redskap och det känns meningsfullt att kunna hjälpa någon att komma igång, säger Abdelkader Dali. Vissa kan valideras som kock, andra som köksbiträden. Nästan alla behöver några månader för att få in svenska rutiner och lära sig mer svenska. Förhoppningsvis har man både hjälpt någon ut på arbetsmarknaden och minskat bristen på kockar.